Jag känner mig så otroligt tom just nu. all glädje, allt hopp och all framgång försvann den kvällen. Kvällen ja fällde ett hav av tårar, kvällen ja önska att ja aldrig började från början.
Allt känns så tungt, beslutet känns så tungt. Det känns som om att jag bär en stor sten på mina axlar och som om att det enda sättet jag kan få de att försvinna på är att lösa problemet. Den eviga gåtan. Men det känns så tungt att behöva göra något man inte vill, att bli påtvingad ett beslut som måste tas. Det känns inte alls bra, snarare tvärt om.
SKulle kunna göra nästan vad som helst för att få slippa detta. MEn det går inte. Jag har redan försökt ta alla genvägar som finns, och nu finns det bara den riktiga vägen kvar att gå. Nu har jag inget val längre. Ett beslut måste tas, och det är nu.
Karm. /L
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar