Hur mycket jag än gråter, hur mycket ja än låter tåraarna rinna. Det hjälper iallafll inte !! :( alltså vem tror ja att jag kan lura?? Jo, ja tror ja kan lura mina känslor!! Hur fan ska dethär gå om ja inte kan sluta släppa tanken på dig??. det kommer stiga mig åt huvudet, och sen kommer jag ringa dig å sen kommer jag ångra allt!!! Alltså det är som om jag springer ett maraton lopp och inte kommer någonstans!!! Det känn som om jag går vidare, men ändå står kvar på samma plats!!! Det känns och är hopplöst alltihop!!! Varför ger jag bara inte upp?? varför låter ja mig plågas ?? varför skulle jag ens börja att känna dig?? alltså det är inget jag ångrar, bara det att du sitter fast likt en kylskpåsmagnet på ett kylskåp och inte vill lossna!! Du är som ett blåmärke som har försvunnit för synen, men fortfarande ömmar på stället!! Jag vet inte vad jag ska ta mig till... kan någon berätta för mig?? jag står i skuggan av mig själv och väntar på ett svar...
kram / ... Lollo
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar